bakkus.blogg.se

2014-09-19
19:16:54

19 september 2014, hej och farväl

Idag den 19 september är inte vilken dag som helst, min killes syster fick sitt tredje barn i natt som blev en flicka!! Åh så kul, grattis kära vän! Och sen också deras mamma som fyller år haha de är ju hur kul som helst (fast de inte är min familj) men ändå, glädje är det nog!
Varför mitt inlägg heter hej och farväl är för att Hej är till barnet och farväl får ni veta snart.
Började dagen med att åka ut till Paleja o Linda som sällskap, Paleja går i en hage med Brá som är bra polers men idag sklle de bli 3, Brolle skulle in också. Men de tog vi efter "arbetet" och vi kände inte för ridning utan om att arbeta från marken. Jag har en bok hemma hos mina föräldrar skriven av Monty Roberts med många beskrivliga bilder och lite text hur man jobbar från marken och vad som är rätt och fel. Har bara skummat genom den men de är den bästa hästboken jag äger och den fick jag av min vän från Finland, hon som hade Veras halvsyster :) Den boken ska Linda få låna av mig!
Men vi ville iaf löslongera Palzan på volten och de är ju nått alla hästar tycker är roligt, man skapar bättre kontakt med sin häst och att hästen får fritt fram springa utan att man drar/skänklar på själva hästen. Men så tänkte vi börja med vanlig longering så hon får upp lite fart som uppvärmning. Paleja ville följa efter mig fast hon fuskade vid hörnerna, men söt var hon ändå. Hon är en smart häst och tyckte nog att vi människor har knäppa ideér. När de var dags för longering så vägrade Paleja gå med på noterna så vi löslongerade istället och sprang med henne i grimma på volten och sen släppte taget men hon tvärstanna och flyttade ifrån baken. Vi försökte flera gånger men de är spöt hon vägra jobba med. Även fast vi la bort spöt så flyttade hon änden. Linda och jag blev såklart fundersamma på varför hon bara flyttar baken, varför är hon så bakskygg? Grubblar fortfarande på det och Linda sa att de kan va för att fd medryttaren har rappat henne på baken när hon ridit och därför skyggar Paleja. Även när man ska sitta upp på henne flyttar hon baken. Vi vill ju inte smälla till henne utan bara ha spöt som ett hot, lite fart.
Märkligt, vad ska man då hitta på när Paleja inte vill gå ens? Så vi tricktränade lite, puss, buga o ligg (fast de blev ju halvdanna hehe)
Aja, ut i hagen så släpper vi in Brolle, gammelgubben. Såklart att de blir lite livligt i hagen i början o sen lugnade de ner sig. Men Paleja brunstade gärnet och blev helt inne i Brolle, han ville vara ifred och lät som en älg så han sparkade mot Palzan och då fick hon köttiga sår :( Det var ju inte kul det. Så vi särade dom och åkte hem.
Lite dimmigt mot stallet, älskar dimma!
Paleja, hon kände för att bara stå och se söt ut :)
Brá ser ut som en zebra i manen hihi
Grannhagens snygging
 
Jag fick sms av Madde när vi skulle hem, Momento ska avlivas och denna gång gäller det :( Han fick ju stryk och visade sig senare att han var ofräsh i alla ben. Sen väntade de på nästa tid av hovslagaren och ni var han halt på alla fyra :( Fan vilken otur, tycker jättesynd om Madde, hon har haft Momento i 12 år. Förstår ni vilket stakt band dom har.. Jag har inte  varit med honom jättelänge, sen i somras så knappt 4 månader. Jag som gillade honom även om han är skänkeldöv så var han urmysig och rolig på sitt sätt. Tråkigt men efter de meddelandet så bestämde jag mig för att gå till stallet. De ligger 30-40 min promenad från mig så jag traskade dit. Kom en tjej och frågade om jag ville ha skjuts halvvägs så åkte ju med. Dagens goda gärning jättetrevlig tjej :) Madde hade tagit hem grimman så jag tog bara skaftet runt halsen och tog in honom och borsta. Lånade en grimma i stallet men när jag tog ut honom blev det träns. Fanns inget mitt emellan haha. I stallet när jag släppte in han i boxen strök han sig mot väggen så hela mulen blev vit, gav han en slicksten som gjorde han rödbrun.. de såg ut som att han blödde från näsborrarna -.- lyckat. Jag tror Momento vet vad som kommer hända, ingen har ridit på länge och jag skämde bort han med äpplen o slicksten. Så i hagen bara kollade han på mig och pussades. Gräset betydde inget just då.
Visst gör det ont alltid när en vän ska försvinna men mina tankar går till Madde och Momento <3
Lekte lite i photoshop, orginalet blev nästan finare
Tugga äpple
Leda in, han ströps inte eller jag drog aldrig hårt
Stallet i lånegrimman
Klia
Frusta
Och se ut som en älg med sned nosgrimma -.- tack Momento
Det var sista gången vi sågs och sa farväl. Vi ses sen igen Momento.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: